Aktuellt
U 137 inifrån
Michael Fredholm
Whiskey on the rocks ... Vad vet vi egentligen om den sovjetiska ubåt som gick på grund i Karlskrona skärgård hösten 1981? Minnen och berättelser har fått växa under decennier och så småningom utvecklats till nutida myter. Kan vi med säkerhet säga något om ubåtens uppdrag? Ja, det kan vi, baserat på material som fram till nu har varit hemligstämplat.
Den svenska Försvarsmakten har nyligen hävt sekretessen på ett betydande material rörande U 137. Michael Fredholm har dessutom gått igenom alla relevanta sovjetiska doktriner och dokument, främst med avseende på operationer i Östersjön. Fram träder en helt ny bild av händelseförloppet vid incidenten med U 137.
Boken är skriven av en verklig veteran inom svensk underrättelsetjänst. Michael Fredholm är utbildad i militär ryska och har en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten.
Erik Josephson:
En svensk judisk arkitekt
Johan Schück
Erik Josephson var ett känt namn under den svenska judiska guldålder som inföll vid förra sekelskiftet. Men han hamnade i otakt med tiden, när nationalromantiken bröt in under 1910-talet. Dessutom var Erik Josephson jämfört med de idag största namnen i arkitekturhistorien mer lyhörd för beställarens behov och ambitioner - till och med när det resulterade i ett Loire-slott vid Stureplan i Stockholm.
Många storslagna byggnader har Erik Josephson som upphovsman. Han ritade det slottsliknande Grand Hôtel Saltsjöbaden liksom det första riktiga varuhuset i Stockholm - NK vid Stureplan - efter förebilder från det judiska Paris och Berlin. För det framväxande moderna bankväsendet ritade han både huvudkontoren, som Handelsbankens vid Kungsträdgården, och bankirernas exklusiva privatbostäder i Saltsjöbaden och Djursholm. Beställarna fanns alla inom den judiska kretsen i Stockholm.
Som en viktig del av det svenska moderniseringsprojektet ritade han dessutom flertalet av landets regementen, i princip hela staden Boden, och även de stora kraftverken i Norrland och Västsverige, både i Porjus och Trollhättan.
Författaren Johan Schück är journalist, mångårig ekonomisk kommentator i Dagens Nyheter.
Svensk luftmakt
Luftstridskrafter under kalla kriget
Bertil Wennerholm
För första gången, en utförlig presentation av de samlade svenska luftstridskrafterna under det kalla kriget. Hur skulle egentligen det svenska flygvapnet ha fungerat tillsammans med luftvärnet och andra delar av försvaret? Och hur stod vi oss egentligen i förhållande till omvärlden?
Sverige drev med envishet en svensk linje . Man gjorde en unik satsning på egna flygplan med förmåga att starta och landa på korta banor och spred ut flygbaserna över hela Sverige. Tilltron till värnpliktig personal var hög.
Alltmedan Sovjetunionen rustade, inte minst på Kolahalvön, påverkades de svenska luftstridskrafterna på flera avgörande sätt.
Försvaret och kalla kriget
Bo Hugemark (redaktör)
En guide till det svenska försvaret under kalla kriget det största försvar Sverige någonsin har haft. Det var ett försvar som var påtagligt närvarande i hela landet och som genomsyrade hela samhället. Hur såg den svenska krigsplanläggningen egentligen ut? Hur skulle mobiliseringen av uppemot en miljon soldater ha fungerat? Hur bedömde Sverige hoten? Och vad hade hänt om kriget verkligen kommit?
Boken är en sammanfattning av ett tjugoårigt forskningsprojekt om Försvaret och det kalla kriget (FoKK), initierat av Försvarshögskolan, Krigsvetenskapsakademien och Örlogsmannasällskapet. Projektet inleddes efter försvarsbeslutet år 2000, vilket innebar en nedläggning av det stora svenska invasionsförsvaret från det kalla kriget. I det läget framstod det som mycket angeläget att dokumentera och utforska det största försvar Sverige någonsin haft. Projektet avsågs täcka det militära försvaret över hela dess bredd: säkerhetspolitisk grund, strategisk inriktning, operativ verksamhet, taktik och organisation, försvarspolitik och försvarsindustri.
Mer än femtio böcker har producerats och givits ut inom FoKK-projektet. För att denna kunskapsmassa ska bli lättare tillgänglig för framtida forskare och andra brukare avslutas nu projektet med denna sammanfattande volym som en vägledning till de olika böckerna i serien. Författarna är ledande forskare och militärer med egen erfarenhet av det svenska försvaret under kalla kriget. Deras erfarenheter och kunskaper är värdefulla för Sverige och landets nya roll i Nato.
En författning i tiden
Regeringsformen under 50 år
Tommy Möller (redaktör), Thomas Bull, Hanna Bäck, Annika Fredén, Johan Hirschfeldt, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Joakim Nergelius, Olof Petersson, Göran Sundström, Jan Teorell, Karin Åhman,
Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.
Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.
I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.
Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.
De osynliga
Öststaternas bästa spioner
Tomasz Awlasewicz, Mats Staffansson
Öststaternas kontraspionage under kalla kriget var betydligt mer sofistikerat än vad många i väst trodde. Det byggde på avancerad teknologi, men även på skicklighet och djärvhet värdig en spionroman.
Polen intog jämte Sovjetunionen en särställning. Den allra hemligaste delen av det polska kontraspionaget, Avdelning IX, rymde eliten av agenterna. Utan att lämna minsta spår tog de sig nattetid in på Sveriges och andra västländers ambassader, forcerade kassaskåp och manipulerade kryptomaskiner. Deras verksamhet har varit helt okänd i väst - fram till nu!
Boken bygger på helt unika intervjuer med officerare från Avdelning IX . De berättar om samarbetet med KGB och om den topphemliga verksamhet de bedrev fram till 1990. Deras arbetsmetoder var livsfarliga - de utsattes för extrema doser radioaktiv strålning. Den svenska ambassaden återkommer gång på gång, fruktad för sina svensktillverkade lås från FAS och Rosengrens.
Boken är översatt och kommenterad av diplomaten Mats Staffansson, som behärskar både ryska och polska. Han var under många år verksam i Sovjetunionen/Ryssland och i Polen, bland annat som ambassadör i Warszawa. Boken är ytterst spännande läsning, men kan förhoppningsvis också fungera som en varningsklocka för alla som arbetar med känslig information.
Den polske författaren Tomasz Awlasewicz, född 1989 och bosatt i Warszawa, är expert på underrättelsetjänst. Han har särskilt intresserat sig för kontraspionage och de polska specialtjänsterna, framför allt under kalla kriget. Han har bland annat forskat kring den speciella rivaliteten mellan amerikanska CIA och det polska kontraspionaget. Utöver att studera bevarade dokument intervjuar han personer som var inblandade i händelserna. Den polska utgåvan är utgiven på bokförlaget Agora, som är knutet till den oberoende, frihetliga tidningen Gazeta Wyborcza.
Mats Staffansson (född 1952) har översatt boken från polska samt skrivit en utförlig inledning, en bilaga och kommentarer till texten. Mats Staffansson är slavist och har arbetat på Utrikesdepartementet åren 1981 2019, främst i Polen, Sovjetunionen/Ryssland, Baltikum och på Balkan. Han har varit Sveriges ambassadör i Belgrad, Warszawa, Riga, Skopje, Pristina och Tirana och 2005-2008 chef för UD:s Östavdelning (Enheten för Östeuropa och Centralasien).
Svenska arméns historia
Armén 500 år
Lars Ericson Wolke, Bo Hugemark, Ingvar Sjöblom, Kent Zetterberg, Tommy Åkesson, Gunnar Åselius
Armén har spelat en helt central roll i Sveriges historia, för den svenska kulturen, för samhället i stort och för en liten nations möjligheter att hävda sig på en stor arena.
En svensk armé har i någon mening alltid funnits. Ett militärt försvar har varit en nödvändighet genom hela historien. Men det var kung Gustav Vasa som på 1500-talet samlade och organiserade armén som en del av den svenska centralmakten, i ett rike med ambitioner.
Utvecklingen var typisk för hela Europa, när nationalstater konsoliderades och konkurrensen om världshandeln tilltog. Sverige blev nu en av Nordeuropas starkare militärmakter. Under loppet av 1600-talet fick Sverige rent av rollen som en regional stormakt genom arméns framgångar på kontinenten.
När Europas arméer efter franska revolutionen och under Napoleonkrigen, kring sekelskiftet 1800, närmast tiodubblade sina numerärer fick Sverige söka sig en ny roll. Sverige stod från och med nu vid sidan av både små och stora krig i Europa. Först med det kalla kriget i modern tid blev Sverige åter något av en regional stormakt.
Detta är den svenska arméns historia.
David Klöcker Ehrenstrahl
Stormaktstidens porträttmålare
Lars Olof Larsson
Den svenska stormaktstiden och dess människor känner vi kanske främst genom alla fantastiska porträtt. De är påfallande ofta utförda av David Klöcker Ehrenstrahl, tidens främste målare i Sverige.
De personer som Ehrenstrahl avbildade var kungar, drottningar, fältmarskalkar och andra framstående svenskar, men han porträtterade även kungliga hästar och rent av en ovanligt stor melon.
Porträtten innehåller budskap som kan vara svåra att uppfatta och förstå för en nutida betraktare men som var självklara för Ehrenstrahl och hans samtida. Boken fäster uppmärksamheten på dessa dolda koder och ger ledtrådar till hur de kan tolkas.
När modellen exempelvis avbildas i en antik romersk rustning eller till och med som en antik gud eller gudinna, vilket blev populärt under 1600-talet, är porträttet egentligen ett slags rollspel. Sådana porträtt var en av Ehrenstrahls specialiteter.
Ehrenstrahl skapade under sin mångåriga verksamhet en rikt facetterad bild av stormaktstidens samhälle med hjälp av en ateljé som sysselsatte även hans familj.
Säpo inifrån
Bengt Nylander, Lars Korsell
Nu i pocket!
Säpo inifrån är en berättelse från den svenska säkerhetstjänstens slutna värld. Det är den spännande historien om kontraspionage, dubbelagenter och jakten på terrorister. Boken börjar märkesåret 1968 och sträcker sig genom det kalla kriget nästan fram till vår egen tid.
Hur gick det egentligen till när sovjetiska spioner avslöjades och tjeckiska agenter fördes bakom ljuset av den svenska säkerhetstjänsten? Eller när den västtyske terroristen Norbert Kröcher greps på Södermalm i Stockholm?
Säpo inifrån handlar om vardagen för de anonyma agenterna i rikets hemliga tjänst, om uppståndelsen kring chefer som Hans Holmér och P-G Näss, och om maktkamp och starka lojaliteter. Boken går i detalj igenom spionutredningarna kring Bertil Ströberg, Hans Melin och Stig Bergling, den senare själv verksam vid Säpo! I denna unika nutidshistoria berättar tio Säpoveteraner för första gången öppet om sin hemliga verksamhet.
Guide till spionernas och underrättelsetjänsternas Sverige
Wilhelm Agrell, Michael Fredholm, Jan-Olof Grahn, Krister Hansén, Lars Korsell, Stefan Kristiansson, Jan Leijonhielm, Christer Lokind, Thomas Magnusson, Bengt Nylander, Simon Olsson, Erik Rossander och Thomas Roth
De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.
Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?
Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?
Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?
Ett svenskt Leijon
Ett liv i underrättelsevärlden
Jan Leijonhielm
Jan Leijonhielm är en nestor inom den svenska underrättelsevärlden, specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Han befann sig i händelsernas centrum under en stor del av kalla kriget och även åren därefter.
Han var tidigt verksam vid det omtalade IB, som avslöjades av Jan Guillou och Peter Bratt 1973. IB var en hemlig underrättelseorganisation underställd Försvarsstaben. I den här boken skildrar Jan Leijonhielm den så kallade IB-affären inifrån, men även IB:s verksamhet i stort.
Leijonhielm ledde sedan en verksamhet som gick ut på att analysera det sovjetiska samhällets ekonomiska resurser och bakvägen komma fram till landets potential. Verksamheten Öst Ekonomiska Byrån skedde i samarbete med det svenska näringslivet och Försvarsmakten. Som mångårig projektledare på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) ledde han slutligen den Rysslandsforskning som idag framstår som en av de viktigaste kunskapskällorna i Sverige.
Jan Leijonhielm har framför allt unika erfarenheter av att hantera agenter, informatörer och avhoppare - det som bland underrättelsefolk kallas HUMINT, Human Intelligence. Hur vet man om någon talar sanning? Eller om det istället rör sig om en infiltratör? Varför missar vi varningssignaler?
Jan Leijonhielm (född 1944) har studerat ryska i militär regi och därefter utbildat sig i bland annat sovjetologi vid Stockholms universitet. Han har varit verksam vid MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, liksom vid IB, den hemliga Informationsbyrån. Han har även varit chef för Öst Ekonomiska Byrån och senare institutionschef och projektledare för Rysslandstudierna vid FOI samt vid CATS, ett underrättelseanalysprojekt vid Försvarshögskolan.
Boken bygger i hög grad på författarens egna erfarenheter samt på möten och intervjuer med ledande svenska och internationella politiker, underrättelsechefer och forskare, såväl i väst som i öst.
Riddaren& draken
En rekonstruerad historia
Herman Bengtsson
Sankt Göran och draken var en berömd sevärdhet redan på medeltiden. I femhundra år har den lockat till sig långväga besökare. Riddarskulpturen invigdes nyårsnatten 1489 i Storkyrkan i Stockholm av en kyrklig potentat utsänd av påven i Rom.
Den nuvarande uppställningen är från 1932 och skiljer sig på många sätt från den ursprungliga. Hur Sankt Göran och draken såg ut från början, och exakt var skulpturgruppen stod, är gåtor som denna bok försöker lösa. Och vem är han egentligen, riddaren på hästen? Han som bär rustning och vapen som i prakt överträffar dem hos samtida kungar och kejsare.
Generationer av svenskar har fått lära sig att skulpturgruppen beställdes för att högtidlighålla Sten Stures seger över danskarna i slaget vid Brunkeberg 1471, men det är knappast korrekt.
Sankt Göran och draken tillverkades för det finaste av Storkyrkans många kapell och sidoaltare, ett arrangemang som påminner om hur det ännu ser ut i stora kyrkor i det katolska Sydeuropa. Riddarskulpturen är en katolsk relikgömma, en helgongrav, trots att bara en liten flisa av Sankt Görans skelett idag förvaras inuti skulpturen.