Aktuellt
En författning i tiden
Regeringsformen under 50 år
Tommy Möller (redaktör), Thomas Bull, Hanna Bäck, Annika Fredén, Johan Hirschfeldt, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Joakim Nergelius, Olof Petersson, Göran Sundström, Jan Teorell, Karin Åhman,
Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.
Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning.
I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010.
Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.
De osynliga
Öststaternas bästa spioner
Tomasz Awlasewicz, Mats Staffansson
Öststaternas kontraspionage under kalla kriget var betydligt mer sofistikerat än vad många i väst trodde. Det byggde på avancerad teknologi, men även på skicklighet och djärvhet värdig en spionroman.
Polen intog jämte Sovjetunionen en särställning. Den allra hemligaste delen av det polska kontraspionaget, Avdelning IX, rymde eliten av agenterna. Utan att lämna minsta spår tog de sig nattetid in på Sveriges och andra västländers ambassader, forcerade kassaskåp och manipulerade kryptomaskiner. Deras verksamhet har varit helt okänd i väst - fram till nu!
Boken bygger på helt unika intervjuer med officerare från Avdelning IX . De berättar om samarbetet med KGB och om den topphemliga verksamhet de bedrev fram till 1990. Deras arbetsmetoder var livsfarliga - de utsattes för extrema doser radioaktiv strålning. Den svenska ambassaden återkommer gång på gång, fruktad för sina svensktillverkade lås från FAS och Rosengrens.
Boken är översatt och kommenterad av diplomaten Mats Staffansson, som behärskar både ryska och polska. Han var under många år verksam i Sovjetunionen/Ryssland och i Polen, bland annat som ambassadör i Warszawa. Boken är ytterst spännande läsning, men kan förhoppningsvis också fungera som en varningsklocka för alla som arbetar med känslig information.
Den polske författaren Tomasz Awlasewicz, född 1989 och bosatt i Warszawa, är expert på underrättelsetjänst. Han har särskilt intresserat sig för kontraspionage och de polska specialtjänsterna, framför allt under kalla kriget. Han har bland annat forskat kring den speciella rivaliteten mellan amerikanska CIA och det polska kontraspionaget. Utöver att studera bevarade dokument intervjuar han personer som var inblandade i händelserna. Den polska utgåvan är utgiven på bokförlaget Agora, som är knutet till den oberoende, frihetliga tidningen Gazeta Wyborcza.
Mats Staffansson (född 1952) har översatt boken från polska samt skrivit en utförlig inledning, en bilaga och kommentarer till texten. Mats Staffansson är slavist och har arbetat på Utrikesdepartementet åren 1981 2019, främst i Polen, Sovjetunionen/Ryssland, Baltikum och på Balkan. Han har varit Sveriges ambassadör i Belgrad, Warszawa, Riga, Skopje, Pristina och Tirana och 2005-2008 chef för UD:s Östavdelning (Enheten för Östeuropa och Centralasien).
Svenska arméns historia
Armén 500 år
Lars Ericson Wolke, Bo Hugemark, Ingvar Sjöblom, Kent Zetterberg, Tommy Åkesson, Gunnar Åselius
Armén har spelat en helt central roll i Sveriges historia, för den svenska kulturen, för samhället i stort och för en liten nations möjligheter att hävda sig på en stor arena.
En svensk armé har i någon mening alltid funnits. Ett militärt försvar har varit en nödvändighet genom hela historien. Men det var kung Gustav Vasa som på 1500-talet samlade och organiserade armén som en del av den svenska centralmakten, i ett rike med ambitioner.
Utvecklingen var typisk för hela Europa, när nationalstater konsoliderades och konkurrensen om världshandeln tilltog. Sverige blev nu en av Nordeuropas starkare militärmakter. Under loppet av 1600-talet fick Sverige rent av rollen som en regional stormakt genom arméns framgångar på kontinenten.
När Europas arméer efter franska revolutionen och under Napoleonkrigen, kring sekelskiftet 1800, närmast tiodubblade sina numerärer fick Sverige söka sig en ny roll. Sverige stod från och med nu vid sidan av både små och stora krig i Europa. Först med det kalla kriget i modern tid blev Sverige åter något av en regional stormakt.
Detta är den svenska arméns historia.
David Klöcker Ehrenstrahl
Stormaktstidens porträttmålare
Lars Olof Larsson
Den svenska stormaktstiden och dess människor känner vi kanske främst genom alla fantastiska porträtt. De är påfallande ofta utförda av David Klöcker Ehrenstrahl, tidens främste målare i Sverige.
De personer som Ehrenstrahl avbildade var kungar, drottningar, fältmarskalkar och andra framstående svenskar, men han porträtterade även kungliga hästar och rent av en ovanligt stor melon.
Porträtten innehåller budskap som kan vara svåra att uppfatta och förstå för en nutida betraktare men som var självklara för Ehrenstrahl och hans samtida. Boken fäster uppmärksamheten på dessa dolda koder och ger ledtrådar till hur de kan tolkas.
När modellen exempelvis avbildas i en antik romersk rustning eller till och med som en antik gud eller gudinna, vilket blev populärt under 1600-talet, är porträttet egentligen ett slags rollspel. Sådana porträtt var en av Ehrenstrahls specialiteter.
Ehrenstrahl skapade under sin mångåriga verksamhet en rikt facetterad bild av stormaktstidens samhälle med hjälp av en ateljé som sysselsatte även hans familj.
Säpo inifrån
Bengt Nylander, Lars Korsell
Nu i pocket!
Säpo inifrån är en berättelse från den svenska säkerhetstjänstens slutna värld. Det är den spännande historien om kontraspionage, dubbelagenter och jakten på terrorister. Boken börjar märkesåret 1968 och sträcker sig genom det kalla kriget nästan fram till vår egen tid.
Hur gick det egentligen till när sovjetiska spioner avslöjades och tjeckiska agenter fördes bakom ljuset av den svenska säkerhetstjänsten? Eller när den västtyske terroristen Norbert Kröcher greps på Södermalm i Stockholm?
Säpo inifrån handlar om vardagen för de anonyma agenterna i rikets hemliga tjänst, om uppståndelsen kring chefer som Hans Holmér och P-G Näss, och om maktkamp och starka lojaliteter. Boken går i detalj igenom spionutredningarna kring Bertil Ströberg, Hans Melin och Stig Bergling, den senare själv verksam vid Säpo! I denna unika nutidshistoria berättar tio Säpoveteraner för första gången öppet om sin hemliga verksamhet.
Guide till spionernas och underrättelsetjänsternas Sverige
Wilhelm Agrell, Michael Fredholm, Jan-Olof Grahn, Krister Hansén, Lars Korsell, Stefan Kristiansson, Jan Leijonhielm, Christer Lokind, Thomas Magnusson, Bengt Nylander, Simon Olsson, Erik Rossander och Thomas Roth
De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.
Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?
Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?
Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?
Ett svenskt Leijon
Ett liv i underrättelsevärlden
Jan Leijonhielm
Jan Leijonhielm är en nestor inom den svenska underrättelsevärlden, specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Han befann sig i händelsernas centrum under en stor del av kalla kriget och även åren därefter.
Han var tidigt verksam vid det omtalade IB, som avslöjades av Jan Guillou och Peter Bratt 1973. IB var en hemlig underrättelseorganisation underställd Försvarsstaben. I den här boken skildrar Jan Leijonhielm den så kallade IB-affären inifrån, men även IB:s verksamhet i stort.
Leijonhielm ledde sedan en verksamhet som gick ut på att analysera det sovjetiska samhällets ekonomiska resurser och bakvägen komma fram till landets potential. Verksamheten Öst Ekonomiska Byrån skedde i samarbete med det svenska näringslivet och Försvarsmakten. Som mångårig projektledare på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) ledde han slutligen den Rysslandsforskning som idag framstår som en av de viktigaste kunskapskällorna i Sverige.
Jan Leijonhielm har framför allt unika erfarenheter av att hantera agenter, informatörer och avhoppare - det som bland underrättelsefolk kallas HUMINT, Human Intelligence. Hur vet man om någon talar sanning? Eller om det istället rör sig om en infiltratör? Varför missar vi varningssignaler?
Jan Leijonhielm (född 1944) har studerat ryska i militär regi och därefter utbildat sig i bland annat sovjetologi vid Stockholms universitet. Han har varit verksam vid MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, liksom vid IB, den hemliga Informationsbyrån. Han har även varit chef för Öst Ekonomiska Byrån och senare institutionschef och projektledare för Rysslandstudierna vid FOI samt vid CATS, ett underrättelseanalysprojekt vid Försvarshögskolan.
Boken bygger i hög grad på författarens egna erfarenheter samt på möten och intervjuer med ledande svenska och internationella politiker, underrättelsechefer och forskare, såväl i väst som i öst.
Riddaren& draken
En rekonstruerad historia
Herman Bengtsson
Sankt Göran och draken var en berömd sevärdhet redan på medeltiden. I femhundra år har den lockat till sig långväga besökare. Riddarskulpturen invigdes nyårsnatten 1489 i Storkyrkan i Stockholm av en kyrklig potentat utsänd av påven i Rom.
Den nuvarande uppställningen är från 1932 och skiljer sig på många sätt från den ursprungliga. Hur Sankt Göran och draken såg ut från början, och exakt var skulpturgruppen stod, är gåtor som denna bok försöker lösa. Och vem är han egentligen, riddaren på hästen? Han som bär rustning och vapen som i prakt överträffar dem hos samtida kungar och kejsare.
Generationer av svenskar har fått lära sig att skulpturgruppen beställdes för att högtidlighålla Sten Stures seger över danskarna i slaget vid Brunkeberg 1471, men det är knappast korrekt.
Sankt Göran och draken tillverkades för det finaste av Storkyrkans många kapell och sidoaltare, ett arrangemang som påminner om hur det ännu ser ut i stora kyrkor i det katolska Sydeuropa. Riddarskulpturen är en katolsk relikgömma, en helgongrav, trots att bara en liten flisa av Sankt Görans skelett idag förvaras inuti skulpturen.
Den gyllene freden 1721
Stormaktens undergång
Alexej Smirnov
Hur skildras Karl XII:s krig i den ryska historien? Det stora nordiska kriget 1700–1721 är väldokumenterat även i Ryssland. Fram träder en ny bild av händelserna inte minst av det berömda slaget vid Stäket utanför Stockholm 1719.
Fokus ligger på de avslutande delarna av kriget och de omtalade rysshärjningarna längs Sveriges kuster. Vi får ta del av tsar Peter den stores detaljerade order till de ryska befälhavarna, liksom av de högre befälhavarnas kommentarer och invändningar inför krigshandlingarna. Inte minst det politiska spelet åren efter Karl XII:s död beskrivs. Vad hade Ryssland för plan för Sverige?
Mest fascinerande är de bevarade förhören med svenska krigsfångar och lotsar: Kan man ta sig sjövägen till Uppsala utan att passera Stockholm? Vi får höra historiska röster från vanliga svenskar och ryssar.
Hemligstämplat
Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt
Michael Fredholm
Nu i pocket!
Alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning, öppet och i hemlighet?
• Hur gick det egentligen till när spionen Stig Wennerström avslöjades, greps och dömdes? Och varför hemlighölls detta?
• Hur såg sovjetiska KGB på den svenska underrättelsetjänsten?
• Hur såg den sovjetiska krigsplanläggningen ut gentemot Sverige? Och vad var det som gjorde att Sovjet betraktade Sverige som ett hot?
• Vad hände när FRA avlyssnade nedräkningen till kärnvapenkriget, tio mil från Gotlands kust - verkligheten bakom Jakten på Röd oktober?
• Vad innebar 1970-talets vänstervåg ur underrättelsetjänstens perspektiv? Vem stod till slut på vems sida? Under Vietnamkriget? Avseende Kuba och de Sovjetstödda befrielserörelserna i Latinamerika och södra Afrika?
• Vilken roll spelade den svenska underrättelsetjänsten för Baltikums frihetskamp under det kalla krigets kaotiska slut?
• Hur var det egentligen med den främmande undervattensverksamheten under 1980-talet? Och varför avstod Sverige från att köpa sovjetiska miniubåtar när vi på 1990-talet hade den möjligheten?
Författaren Michael Fredholm, med en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten, öppnar nu dörrarna till en sluten värld.
Säpo inifrån
Bengt Nylander
Lars Korsell
Säpo inifrån är en berättelse från den svenska säkerhetstjänstens slutna värld. Det är den spännande historien om kontraspionage, dubbelagenter och jakten på terrorister. Boken börjar märkesåret 1968 och sträcker sig genom det kalla kriget nästan fram till vår egen tid.
Hur gick det egentligen till när sovjetiska spioner avslöjades och tjeckiska agenter fördes bakom ljuset av den svenska säkerhetstjänsten? Eller när den västtyske terroristen Norberg Kröcher greps på Södermalm i Stockholm?
Säpo inifrån handlar om vardagen för de anonyma agenterna i rikets hemliga tjänst, om uppståndelsen kring chefer som Hans Holmér och P-G Näss, och om maktkamp och starka lojaliteter. Boken går i detalj igenom spionutredningarna kring Bertil Ströberg, Hans Melin och Stig Bergling, den senare själv verksam vid Säpo!
I denna unika nutidshistoria berättar tio Säpoveteraner för första gången öppet om sin hemliga verksamhet.
Drömmen om Armenien
Armenier och svenskar under 1000 år
Ann Grönhammar
Armenierna har genom historien oftast levt i diaspora, utan ett eget land. Samtidigt har de haft centrala roller i hela det östra Medelhavsområdet, inom handel och som diplomater, inte minst betydelsefulla för kontakterna med Europa.
Boken handlar om den värld där Europa gränsar till Asien. Den har i vissa tider känts nära, i andra mera avlägsen. Vikingarna besökte armeniernas områden. Historiker under stormaktstiden försökte hitta svenskarnas ursprung i Kaukasus. Armenier kom till Sverige när Sidenvägen från Persien drogs till Östersjön på 1600-talet.
Ett antal personliga möten bjuder på djupare inblickar. Vi träffar mannen som skrev ett gigantiskt verk om det Osmanska riket, författat i Konstantinopel och tillägnat Gustav III. Vi lär känna den armenier som blev Karl XV:s gunstling. Runt sekelskiftet 1900 reste många svenska turister till Orienten, till Egypten och till Konstantinopel. Där blev svenskar också vittnen till förföljelser av armenier.
Denna bok sträcker sig fram till år 1912. Armeniernas senare öde är väl känt.
Författaren Ann Grönhammar har länge varit verksam vid Livrustkammaren i Stockholm.
Why Cities Need Large Parks
Large Parks in Large Cities
Richard Murray
An illustrated presentation of thirty large urban parks in some of the major cities of the world!
Demand for large urban parks emerged at the height of the first industrial revolution in the 1800s, when they represented new ideas of accessible public spaces, often established on land previously owned by aristocracy, royalty or the army. They represented new ideas on how city life could be improved and how large green spaces could enhance urban citizens’ physical and psychological well-being. World famous are Birkenhead Park near Liverpool, Bois de Boulogne in Paris, Tiergarten in Berlin and Central Park in New York City.
Today, large urban parks are habitats for biodiversity and serve
climate change adaptation by reducing the urban heat island effect and risks of flooding. For people living in cities, this biodiversity represents high cultural and aesthetic values, but is also important for other aspects of health and well-being as parks provide recreational opportunities, reducing air pollution and protecting water resources.
The book details the much-needed evidence, pathways and vision for a future of more liveable, resilient cities where large urban parks are at the core. This book will help park managers, NGOs, landscape architects, and city planners to develop the green city of the future.
Yom Kippur-kriget och Sverige 1973
Wilhelm Agrell
Under några dramatiska dagar i oktober 1973 såg det ut som om staten Israel skulle gå under. Anfallet från arabvärldens då ledande nationer, Egypten och Syrien, kom överraskande för israelerna. Mitt under en storhelg gick två egyptiska arméer över Suezkanalen. Den välplanerade kanalövergången, operation Badr, räknas som en milstolpe i den egyptiska historien.
Sovjetunionen hade sedan 1970 kraftigt ökat sitt militära stöd och rustat särskilt Egypten till tänderna. Den sovjetiska krigsmaterielen var den allra senaste och tillsammans med den följde sovjetiska rådgivare i stort antal.
I kriget led båda sidor förödande förluster, innan FN trädde emellan. Krigslyckan hade då hunnit vända till israelernas favör. Det blev en komplicerad insats där Sverige spelade en central roll.
Det svenska FN-förband som sattes in för att skydda den bräckliga vapenvilan hade även ett hemligt uppdrag: Samla in vad ni kan av sovjetisk toppmodern materiel från slagfältet och skicka hem allt till Sverige! En av de svenskar som deltog i både den synliga och den dolda underrättelseverksamheten var Wilhelm Agrell.
Herman Friedländer
En svensk judisk historia
Johan Schück
Sveriges judiska historia berättas här genom en person, Herman Friedländer (1842–1920). Denna driftiga entreprenör spelade en aktiv roll när den moderna industrinationen Sverige skapades.
Han var släkt med flera av de äldsta judiska familjerna i landet, de som i slutet av 1700-talet fick Gustav III:s tillåtelse att invandra och fritt utöva sin religion. Här återfinns familjer som Hirsch, Josephson och Schück.
Som ung övertog Herman Friedländer familjens textilföretag, H. Schücks Enka, men blev sedan något av en riskkapitalist och satsade på den framväxande verkstadsindustrin och de stora järnvägsbyggena.
Herman Friedländer var djupt engagerad i samhället och sin samtid. Han stödde som mecenat sin tids unga konstnärer: Ernst Josephson, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Anders Zorn. Resultatet blev en stor konstsamling, som han senare donerade till Nationalmuseum. Idag lever hans minne i form av flera betydande stiftelser.
I den här boken väcks Herman Friedländer och hans judiska sekelskiftesvärld till liv på nytt.
Det som inte har berättats
Säpo & kontraspionaget
Bengt Nylander
Bengt Nylander började vid Säpo och kontraspionaget 1981, där han knöts till den så kallade Ryssroteln. Han blev slutligen chef för det samlade svenska kontraspionaget.
Under kalla krigets 1980-tal drogs han in i det dramatiska spelet runt ubåtsincidenterna, hemlighetsmakeriet kring JAS Gripen och inte minst Sovjetunionens spioneri mot Sverige.
Samtidigt försökte Säpo värva egna spioner bland utländska diplomater och bedrev en katt och råtta-lek riktad mot skickliga öststatsagenter. Boken avslöjar exempelvis hur de sovjetiska agenterna gjorde för att skaka av sig sina skuggor från svenska Säpo! Från hemliga lägenheter, "gropar" på Säpojargong, kartlade Säpo misstänkta östeuropéer, i regel i en långsam och kaffedoftande vardagslunk.
Boken är skriven i samarbete med Lars Korsell, docent i kriminologi, och har ett efterord av Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.
"En initierad, intressant och framför allt trovärdig bild av den dagliga verksamheten på Säpo sedan slutet av det kalla kriget, befriad från den mytbildning som har skapats kring organisationen. Rekommenderas!"
(Michael Fredholm, författare till boken Hemligstämplat – Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt).
Hemligstämplat
Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt
Michael Fredholm
Alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning, öppet och i hemlighet?
• Hur gick det egentligen till när spionen Stig Wennerström avslöjades, greps och dömdes? Och varför hemlighölls detta?
• Hur såg sovjetiska KGB på den svenska underrättelsetjänsten?
• Hur såg den sovjetiska krigsplanläggningen ut gentemot Sverige? Och vad var det som gjorde att Sovjet betraktade Sverige som ett hot?
• Vad hände när FRA avlyssnade nedräkningen till kärnvapenkriget, tio mil från Gotlands kust - verkligheten bakom Jakten på Röd oktober?
• Vad innebar 1970-talets vänstervåg ur underrättelsetjänstens perspektiv? Vem stod till slut på vems sida? Under Vietnamkriget? Avseende Kuba och de Sovjetstödda befrielserörelserna i Latinamerika och södra Afrika?
• Vilken roll spelade den svenska underrättelsetjänsten för Baltikums frihetskamp under det kalla krigets kaotiska slut?
• Hur var det egentligen med den främmande undervattensverksamheten under 1980-talet? Och varför avstod Sverige från att köpa sovjetiska miniubåtar när vi på 1990-talet hade den möjligheten?
Författaren Michael Fredholm, med en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten, öppnar nu dörrarna till en sluten värld.
Om underrättelsetjänstens vägval
Jan-Olof Grahn
Underrättelsetjänsten väcker stor uppmärksamhet och är ofta omtalad i medierna. Men det viktigaste förblir dolt och känt bara för ett fåtal. Detta är en handbok i frågor som rör svensk underrättelsetjänst. Den är relevant för alla som arbetar inom tjänsten eller i dess närhet, men också för en intresserad allmänhet.
De vägval som ligger framför oss har större betydelse för Sveriges säkerhet och framtid än vad många kanske tror. Specialister inom underrättelsetjänsten hanterar allt smalare områden. Det blir svårare att överblicka verksamheten, för att inte tala om att förstå vad som händer i omvärlden och försöka förutse händelseutvecklingen. Hur ska svensk underrättelsetjänst agera i en föränderlig värld?
Jan-Olof Grahn är en nestor inom svensk underrättelsetjänst och har bland annat varit chef för FRA:s militärt inriktade verksamhet.
Napoleon och slaget vid Marengo
Paul Liska
En ung fransk armé ställde världen på ända åren kring sekelskiftet 1800. Napoleon var då bara 30 år och hans ledande generaler var lika unga. De väckte uppmärksamhet både bland soldaterna på slagfältet och i Paris mondäna sällskapsliv.
De drev upp tempot på slagfältet och riktade hela tiden hänsynslöst och med stora resurser in sig på fiendesidans svagaste punkt för att nå ett snabbt avgörande. Segrarna på slagfältet avlöste varandra.
Avgörande för framgångarna var den stora franska arméns skickligt genomförda tåg över de snöklädda Alperna. Men i det slag som följde vid Marengo i Italien den 14 juni år 1800 var utgången in i det sista oviss.